Blev en hemma kväll denna fredag. Hur trist det än känns att vara ensam så känns det skönt. Ibland behöver man vara lite ensam.
När jag var och fikade med Towe härom dagen så började vi prata om kameror och foto. Orden "Jag tror jag ska sälja min kamera" föll ur min mun och så fort jag hörde orden så kändes det rätt och fel. Sant, jag använder den inte alls i brist på tid och inspiration. Självförtroende, kunskap och erfarenhet också kanske. Men inte vill jag sluta? Det är inte vad jag vill. Släppte det då jag insåg att jag de senaste veckorna faktiskt haft inspiration. Jag har velat ta kameran och gå ut. Letat motiv i min vardag. Velat fota på jobbet. Men något är det som stoppar mig. Kanske är det de tre sista punkterna. Självförtroende, kunskap och erfarenhet. Jag tog upp min hårddisk och kopplade in den. Tittade snabbt igenom vad jag hade för mappar från senaste året och såg Skottlands mappen, jag såg även Stockholmsmappen och massa andra mappar då jag gjort det jag tycker om. Fotat sådant som jag vill fota. Det konkreta abstrakta, de små sakerna i samhället. Sådant som för mig spelar roll.
Alla bilder är inte katastrof, det finns bilder som faktiskt chockerar mig. De två nämnda mapparna har jag aldrig tidigare gått igenom och jag känner att jag gärna skulle ägna morgondagen åt att kolla igenom, sortera, välja ut och redigera. Det skulle vara en bit på vägen i alla fall. Ett steg till att hitta tillbaka till något jag verkligen uppskattar.
Fyfan vad blödig jag känner mig. Inte tänker jag bjuda på en bild heller. Kameran blir kvar ett tag till i alla fall. Än är det inte över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar